En riskbedömning handlar om att identifiera risker i arbetet och bedöma hur allvarliga de är. Syftet är att kunna prioritera rätt åtgärder och förebygga att människor skadas eller blir sjuka, men riskbedömningen är egentligen bara en del av arbetet.
På Preventus brukar vi därför prata om riskhantering. Med det menar vi hela processen, från att upptäcka och bedöma en risk till att bestämma hur den ska hanteras, genomföra åtgärder och följa upp att de faktiskt fungerar.
En riskbedömning som inte leder vidare riskerar annars att bara bli ett dokument.
1. Börja med att undersöka arbetet
Första steget är att ta reda på vilka risker som finns.
Det kan göras på många olika sätt, till exempel genom:
- skyddsronder
- samtal med medarbetare
- observationer av arbetet
- tillbuds- och olycksrapportering
- mätningar
- medarbetarundersökningar
- genomgång av sjukfrånvaro och andra signaler.
Här är det viktigt att inte bara leta efter det som är uppenbart.
Risker kan vara fysiska, organisatoriska och sociala. En oskyddad maskin kan vara en risk, men det kan också hög arbetsbelastning, otydliga roller, ensamarbete eller brister i kommunikationen vara.
2. Beskriv risken – och orsaken
När ni hittar en risk, försök att beskriva den så konkret som möjligt. Det räcker exempelvis inte alltid att skriva:
”Halt golv.”
Fråga istället:
Varför är golvet halt?
Beror det på läckage från en maskin? Vatten som dras in utifrån? Ett arbetsmoment som orsakar spill? Brister i städning eller underhåll?
När vi förstår orsaken bakom risken blir det mycket lättare att välja en åtgärd som faktiskt fungerar.
Samma sak gäller organisatoriska risker. ”Stress” säger ganska lite om vad som behöver förändras. Är orsaken för mycket arbete, otydliga prioriteringar, för få resurser eller ständiga avbrott?
3. Gör själva riskbedömningen
När risken är identifierad behöver ni bedöma hur allvarlig den är, ofta tittar man på två saker:
Hur sannolikt är det att något händer?
och
Hur allvarliga kan konsekvenserna bli?
Många verksamheter använder en riskmatris där sannolikhet och konsekvens vägs samman till en risknivå, men själva siffran eller färgen i matrisen är inte det viktigaste.
Riskbedömningen ska hjälpa er att förstå vilka risker som behöver prioriteras och vilka åtgärder som behövs.
En risk med mycket allvarliga möjliga konsekvenser kan exempelvis behöva hanteras även om sannolikheten bedöms som relativt låg.
4. Bestäm hur risken ska hanteras
När riskbedömningen är gjord behöver frågan vara:
Vad gör vi åt det här?
Kan risken tas bort helt? Det är ofta det bästa alternativet.
Om det inte går behöver ni undersöka hur den kan minskas. Det kan exempelvis handla om att förändra arbetssätt, tekniska lösningar, bemanning, organisation eller arbetsmiljö.
I vissa situationer behövs också tydliga instruktioner eller rutiner för hur arbetet ska utföras säkert.
5. Det som inte kan göras direkt behöver planeras
Alla åtgärder kan inte genomföras omedelbart.
Om en åtgärd behöver vänta ska den tas vidare i en handlingsplan, så att det blir tydligt vad som ska göras, vem som ansvarar och när åtgärden ska vara genomförd.
Kan åtgärden inte genomföras direkt? Läs också Vad ska finnas i en handlingsplan?
6. Följ upp – fungerade åtgärden?
Arbetet är inte färdigt bara för att åtgärden är genomförd.
Följ upp:
- Har risken försvunnit eller minskat?
- Fungerar åtgärden som vi tänkte?
- Har åtgärden skapat några nya risker?
- Behöver något ytterligare göras?
Det här steget är viktigt. Annars vet vi egentligen inte om riskhanteringen fungerade.
Riskbedömning är en del av riskhanteringen
UNDERSÖK
Vad kan orsaka ohälsa eller olycksfall?
↓
IDENTIFIERA
Vilka risker ser vi och varför finns de?
↓
BEDÖM
Hur allvarliga är riskerna?
↓
ÅTGÄRDA
Kan risken tas bort eller minskas?
↓
SÄKRA HANTERINGEN
Behövs handlingsplan, instruktioner eller rutiner?
↓
FÖLJ UPP
Fungerade det vi gjorde?
Hela den här kedjan är det vi på Preventus brukar kalla riskhantering.
Riskbedömningen ska hjälpa oss att fatta bättre beslut
En bra riskbedömning behöver inte vara komplicerad. Det viktiga är inte att fylla i en perfekt mall eller få fram exakt rätt siffra i en riskmatris. Det viktiga är att människor stannar upp och tänker:
Vad kan hända? Varför kan det hända? Hur allvarligt kan det bli och vad kan vi göra åt det?
När riskbedömningen leder vidare till åtgärder, handlingsplaner, instruktioner och rutiner blir den ett verkligt verktyg i arbetsmiljöarbetet.
Det är först då vi har gått från att bedöma risken till att hantera den.
Vill du läsa mer om kraven på riskbedömning?
Arbetsmiljöverket beskriver hur arbetsgivaren ska undersöka arbetsmiljön, bedöma risker, genomföra åtgärder och följa upp arbetsmiljöarbetet. Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete hos Arbetsmiljöverket.
Det viktiga i praktiken
Riskbedömningar ska inte bli en pappersprodukt.
De ska vara ett levande verktyg i vardagen. Det fungerar som bäst när:
-
medarbetare är delaktiga
-
dialogen är öppen
-
fokus ligger på att förstå orsaker – inte hitta fel
Vi brukar säga: Sök orsak – inte skuld.
För det är först när vi förstår varför en risk uppstår som vi kan förebygga den på riktigt.
