“Gå som en pingvin” eller jobba smartare med halka i industrin

Januari är inte bara årets längsta månad. Det är också en period då halkolyckor är ett påtagligt problem på svenska arbetsplatser. Snö, is och vatten skapar återkommande risker under vintermånaderna.

Halka i industrin behöver därför ses som mer än otur eller ett problem som löses genom att uppmana människor att vara försiktiga. Det är en arbetsmiljörisk som går att undersöka, riskbedöma och förebygga.

Högsäsong för halkolyckor – men låg prioritet

Ändå är halka ett arbetsmiljöproblem som ofta förminskas. Inte sällan möts förebyggande åtgärder av kommentarer som:

”Nu tycker de väl att vi ska gå som pingviner också.”

Sagt med ett skratt, men bakom skämtet finns något viktigt.

När säkerhetsrutiner möts av motstånd

När jag är ute på industrier och pratar om förebyggande arbetsmiljöarbete ser jag ofta tre saker hända samtidigt:

1. Man har inte förstått problemets omfattning
Halka ses som otur, inte som ett systematiskt riskområde.

2. Rutiner upplevs som något som ”dimper ner uppifrån”
Skyltar, påminnelser och instruktioner kommer utan sammanhang eller förklaring.

3. Ingen vill bli behandlad som ett barn
Vuxna människor vill förstå varför, inte bara höra hur.

Det är synd, för tanken bakom åtgärderna är nästan alltid god.

Halka i industrin – inte bara en fråga om skor

I industrin kan riskbilden vara komplex:

• parkeringsplatser som fryser till under natten
• gångstråk mellan byggnader där väder och vind samverkar
• entréer där trafik drar in snö och väta
• lastzoner där tempo, fordon och halka möts samtidigt

Här räcker det inte att säga ”var försiktig”. Det krävs struktur, planering och förståelse för hur vardagen faktiskt ser ut.

Och framför allt behöver vi undersöka varför det blir halt. Var samlas vatten? Var dras snö in? Vilka ytor fryser först? När under arbetsdagen ökar risken?

När orsakerna blir synliga blir det också betydligt lättare att välja rätt åtgärder.

”Pingvingång” – från pekfinger till överlevnadsstrategi 🐧

Råd om att anpassa hur vi går på halt underlag kan vara användbara. Problemet är inte nödvändigtvis rådet i sig, problemet är när kommunikationen reduceras till en instruktion utan sammanhang.

När vi istället pratar om:

• varför balansen förändras på halt underlag
• hur underlaget påverkar möjligheten att parera
• varför stress och brådska kan öka risken

… då händer något. Människor får kunskap som hjälper dem att fatta egna, kloka beslut.

Men anpassat beteende ska inte ersätta arbetsgivarens förebyggande arbete. Först behöver vi så långt det går skapa säkra förutsättningar.

Siffrorna vi inte kan skratta bort

Statistiken visar tydligt varför halka inte är en bagatell:

• I januari 2024 anmäldes 1 459 arbetsolyckor med sjukfrånvaro kopplade till snö, is och vatten

• Det är över 29 gånger fler än under sommarmånaderna

• Ungefär hälften av alla fallolyckor leder till lång sjukfrånvaro eller bestående besvär

Bakom varje siffra finns en människa och ofta en verksamhet som tappar både tempo, kontinuitet och kompetens. Se mer siffror här.

Från regler till fungerande vardag

Ett smart förebyggande arbete mot halka i industrin handlar sällan om fler regler. Det handlar om att:

• planera vinterdrift lika systematiskt som produktion

• göra riskbedömningar där människor faktiskt rör sig

• prata om riskobservationer, inte bara det som redan hänt

• förklara syftet, inte bara instruktionen

När människor förstår varför, slutar de raljera, då börjar de samarbeta. Det är också en viktig del i arbetet med att förebygga halka i industrin.

Tänk före – inte efter

Halka är egentligen ett väldigt bra exempel på vad förebyggande arbetsmiljöarbete handlar om.

Vi vet att vintern kommer. Vi vet vilka platser som brukar bli hala. Och ofta vet människorna som arbetar där precis var problemen finns.

Då behöver vi inte vänta på olyckan för att agera.