Hög arbetsbelastning är en av de vanligaste orsakerna till stress och ohälsa i arbetslivet.
Det är också en fråga som ofta hamnar fel.
Många försöker lösa det på individnivå:
-
jobba lite mer effektivt
-
prioritera bättre
-
“hålla ihop”
Men i de flesta fall ligger orsaken inte hos individen –
utan i hur arbetet är organiserat.
Det kan till exempel handla om:
-
för mycket arbete i förhållande till tid
-
otydliga prioriteringar
-
ständiga avbrott
-
brist på resurser eller stöd
Vad säger föreskrifterna?
Enligt OSA (AFS 2023:2) ska arbetsgivaren:
-
förebygga ohälsosam arbetsbelastning
-
säkerställa att resurser anpassas till kraven
-
ge chefer och arbetsledare kunskap att hantera frågan
Det innebär att hög arbetsbelastning inte är något man “får räkna med” –
utan något som ska hanteras aktivt.
Hur arbetar man med det i praktiken?
1. Få en bild av verkligheten
Hur ser arbetsbelastningen faktiskt ut?
Det kräver dialog – inte bara antaganden.
2. Identifiera orsaker
Varför är belastningen hög?
-
för mycket uppgifter
-
fel prioriteringar
-
otydlig organisation
3. Skapa balans mellan krav och resurser
Det kan innebära att:
-
minska arbetsmängd
-
tydliggöra vad som är viktigast
-
tillföra resurser
-
förändra arbetssätt
4. Följ upp
Har åtgärderna haft effekt?
Annars behöver något justeras.
Det som ofta avgör
En avgörande faktor är om det finns en kultur där man kan prata om belastning.
Om signalerna kommer tidigt → då går det att justera.
Om de kommer sent → då har det ofta redan gått för långt.
Vår erfarenhet
Hög arbetsbelastning handlar sällan om enskilda personer –
utan om system.
När man börjar justera rätt saker i organisationen händer ofta något snabbt:
-
stressen minskar
-
tydligheten ökar
-
samarbetet blir bättre
Och det är där OSA-arbetet gör verklig skillnad.