Ohälsosam arbetsbelastning – när det som inte syns gör mest ont

Ohälsosam arbetsbelastning – när det som inte syns gör mest ont
När vi utbildar chefer och skyddsorganisationer märker vi nästan alltid samma sak. Det finns ett starkt sug efter att förstå ohälsosam arbetsbelastning och ett lika starkt behov av att få prata om den. Ändå glider ämnet ofta förbi i deras vardag, kanske för att det känns ovant, kanske för att man inom arbetsmiljö är så vana vid synliga risker: skydd, maskiner, utrustning och kanske för att de mänskliga riskerna kräver något annat av oss.

  • Närvaro
  • Tid
  • Mod

Det är inte brist på omtanke som är problemet
En sak slår mig gång på gång under våra utbildningar är att människor verkligen bryr sig. När deltagare får utrymme att diskutera arbetsbelastning, krav och resurser blir samtalen både kloka och omsorgsfulla. Jag blir regelbundet imponerad och ibland rörd, över den omtänksamhet som finns. Samtidigt hör vi något annat; berättelser om att ha slitit hårt, om att ha burit ansvar för länge om att inte riktigt ha blivit sedd. Det är där ohälsosam arbetsbelastning bor, inte i ovilja utan i obalans.

Vad menar vi egentligen med ohälsosam arbetsbelastning?
Ohälsosam arbetsbelastning uppstår inte för att människor är svaga. Den uppstår när det finns en obalans mellan krav och resurser, när uppdrag är otydliga eller när arbetet innebär starkt psykiskt påfrestande situationer utan tillräckligt stöd. Det är en organisatorisk risk, inte en individuell brist. Forskning visar att ohälsosam arbetsbelastning kan leda till allvarliga konsekvenser som hjärt- och kärlsjukdom, psykisk ohälsa och i värsta fall för tidig död. Uppemot 800 personer beräknas varje år dö i förtid av arbetsrelaterad stress. Läs mer om ohälsosam arbetsbelastning på Arbetsmiljöverkets hemsida

När systemen brister – inte människorna
Arbetsmiljöverkets inspektioner visar att många verksamheter inte undersöker och riskbedömer organisatoriska arbetsmiljörisker tillräckligt, trots att problemen är välkända och ofta återkommer år efter år. Det handlar sällan om att chefer inte vill göra rätt. Ofta saknas:

  • tid
  • befogenheter
  • resurser
  • stöd från organisationen

När arbetsmiljöfrågor hanteras för långt ner i organisationen blir de svåra att åtgärda, även när viljan finns.

Samtalen som gör skillnad
Det är därför något händer när vi ger utrymme för samtal i utbildningar, när chefer och medarbetare får sätta ord på sin vardag, på sina krav och sina begränsningar, då syns kompetensen tydligt. Vi är inte dåliga på att arbeta med ohälsosam arbetsbelastning.
Vi gör det bara för sällan och för ytligt. Med rätt förutsättningar kan arbetsmiljöarbetet bli både mänskligt och effektivt.

Ohälsosam arbetsbelastning är inte ett känsligt ämne, det är ett viktigt
Att arbeta förebyggande med arbetsbelastning handlar inte om att sänka ambitioner.
Det handlar om att skapa hållbara förutsättningar för människor och verksamheter. När vi vågar stanna i frågan, lyssna och analysera, då finns också lösningarna där.

Vill du arbeta mer strukturerat med ohälsosam arbetsbelastning, på ett sätt som skapar dialog istället för försvar?
Jag delar gärna hur vi arbetar med detta i utbildning och praktiskt arbetsmiljöarbete.

Källa: Arbetsmiljöverket