Asbest, förbjudet sedan länge, men fortfarande ett reellt arbetsmiljöproblem

Asbest har varit förbjudet i Sverige sedan början av 1980-talet. Ändå är asbest i arbetsmiljön fortfarande en allvarlig hälsorisk och förekommer oftare än många tror. Nu har kraven dessutom skärpts ytterligare, vilket gör asbest till en högaktuell arbetsmiljöfråga igen.

Ett förbjudet ämne som inte försvunnit

Asbest användes under lång tid i byggnader och installationer, tack vare sina tekniska egenskaper: hög hållfasthet, värmetålighet och god isoleringsförmåga. Förbudet innebär att nytt material inte får innehålla asbest, men det betyder inte att asbesten är borta. I äldre byggnader finns den fortfarande kvar, till exempel i:

• isolering runt rör och pannor

• ventilationssystem

• golvmaterial, fogar och fix

• takskivor av eternit

När material som innehåller asbest bearbetas, rivs eller skadas kan asbestfibrer frigöras. Dessa fibrer är extremt farliga att andas in och kan orsaka allvarliga sjukdomar, bland annat cancer, enligt Arbetsmiljöverket.

Varför är asbest i arbetsmiljön fortfarande ett problem?

I praktiken uppstår riskerna ofta när:

• renovering eller ombyggnad sker i äldre fastigheter

• installationer genomförs utan att materialet provtas

• yrkesgrupper som inte primärt arbetar med asbest exponeras indirekt

Det handlar alltså inte bara om rivningsarbeten, även elektriker, VVS-installatörer, målare, fastighetsskötare och städpersonal kan utsättas. Asbest är därmed ett systemproblem, inte ett specialfall.

Nu skärps kraven – detta är viktigt att känna till

Från och med 19 december 2025 infördes nya, skärpta regler:

• Det hygieniska gränsvärdet för asbest sänktes kraftigt
  – från 0,1 till 0,01 fiber/cm³

• Fler arbetstagare omfattas av krav på asbestutbildning

• Kraven på medicinska kontroller utökades, tidigare undantag tas bort

• Även arbetstagare som kan exponeras, inte bara de som hanterar asbest direkt, omfattas

Samtidigt ville Regeringen höja kunskapsnivån ytterligare genom att se över utbildning, informationsinsatser och eventuella kunskapsprov för arbetstagare som kan komma i kontakt med asbest.

Vad betyder detta för arbetsgivare och chefer?

Det räcker inte längre att tänka: ”Vi jobbar inte med asbest.” De relevanta frågorna behöver istället vara:

• Kan asbest förekomma i våra lokaler eller anläggningar?

• Vilka yrkesgrupper riskerar indirekt exponering?

• Har vi rätt kunskap, rutiner och utbildning?

• Vet chefer vad de ska göra om asbest misstänks?

Arbetsgivaren har ansvar för att identifiera riskerna, avbryta arbete vid osäkerhet och säkerställa att endast behöriga aktörer hanterar asbesthaltigt material något som Arbetsmiljöverket är tydligt med.

Om asbest misstänks – stanna upp innan arbetet fortsätter

En viktig del av det förebyggande arbetet är att skapa en kultur där det är självklart att stanna upp när man är osäker. Asbest i arbetsmiljön går inte alltid att identifiera genom att bara titta på ett material. Att en byggnad är äldre, eller att ett material ser misstänkt ut, behöver därför leda till en kontroll, inte en gissning.

Det betyder att medarbetare behöver veta vad de ska göra om de stöter på material som kan innehålla asbest. Vem kontaktar man? Ska arbetet avbrytas? Vem ansvarar för provtagning och bedömning?

Det är också här chefens och organisationens förberedelser blir avgörande. Rutinerna behöver finnas innan någon står mitt i ett arbete och måste fatta beslut under tidspress.

Kunskap är det viktigaste skyddet

Asbest är inte farligt för att det är nytt utan för att det är osynligt, fördröjt och livsfarligt. De sjukdomar som orsakas kan visa sig först efter många år.
Därför är förebyggande arbete, rätt kunskap och tydliga rutiner helt avgörande. Att kraven nu skärps är ett tydligt tecken på att asbest fortfarande är en mycket aktuell arbetsmiljöfråga. Läs mer om kraven här.